Caroline Wich: ”Anläggningarna i idrottshallarna är inte utformade för mens"

I samband med vår kampanj, Vita shorts är en röd flagga, vi pratade med Caroline Wich, initiativtagare till  Tjejens spel - en dansk idrottsgemenskap och icke-statlig organisation som arbetar för att stärka flickors och kvinnors ställning och deltagande inom idrott.
Genom förebilder att se upp till, bättre och säkrare miljöer, samt ny kunskap och inspiration, hjälper de föreningar att säkerställa att fler flickor och kvinnor behålls och motiveras inom sin idrott.

Caroline har själv en bakgrund som elitbasketspelare och är just nu mitt uppe i ett stort och viktigt arbete för att skapa en tryggare och mer inkluderande miljö för unga menstruerande kvinnor inom idrott.

skriven av Simone Mervig

Du har nära kontakt med framför allt unga tjejer inom sport – och du har själv spelat basket på elitnivå. Hur upplever du att ett bra ramverk skapas när man har mens?

”Menstruation räknas bara i den mån det hänger några små påsar på toaletterna, men det räknas inte vidare i omklädningsrummet. Var tvättar man till exempel sin kopp? Det finns inte heller någonstans man kan gå om man saknar binda eller tampong. Vi måste se till att ha dem i våra sportväskor. Men mens "är inte alltid regelbundet. Inte alls inom sport."  

Vad innebär det för de unga spelarna att ramverket inte matchar deras behov?

”Samtalet bland unga spelare handlar ofta om att inte blöda igenom. Särskilt eftersom många lag, oavsett sport, spelar i vita uniformer eller shorts. Och så är det faktum att det kan vara obekvämt. Bindor absorberar svett, och en tampong eller kopp kan röra sig under många minuter på planen. Dessutom spelar vi alltid i idrottshallar, så det är svårt att tömma koppen. Anläggningarna är inte utformade för att rymma mens" 

Har du någonsin upplevt situationer där mens och sportens ramverk krockar?

"Jag har sett flera personer som har tappat bort sina tamponger under matchen. Som tur var hade de innerbyxor på sig, men det måste man ha också ifall något sådant händer. Och så har jag vänner som har blött igenom och fått byta shorts i halvtid. Men då riskerar man att ha shorts med ett annat nummer på, som man sedan måste tejpa över, och det ser helt enkelt inte särskilt estetiskt tilltalande ut." 
Men jag har också upplevt några supercoola tjejer som har sagt 'Jag bryr mig inte', där man också har tänkt 'fan, vad coolt!' Det är verkligen inspirerande.” 

Vad betyder det för tjejer inom idrotten när man ser spelare på landslagsnivå gå emot systemet, som handbollskvinnorna har gjort?

"Det är så coolt att landslaget har gått med i IHF. Det har en riktigt cool effekt på att tjejer och kvinnor får en röst och inflytande över besluten och ramverket för idrott. Det är superviktigt att beslut inte bara fattas för kvinnor och tjejer som utövar idrott, utan att de fattas tillsammans med dem."

Vad önskar du att unga spelare visste om? mens och prestanda? 

"Tyvärr upplever jag fortfarande den här 'Ingen smärta, inget spel'-känslan inom sport, vilket är så fel om du frågar mig. För alla kroppar och allt vi märker och känner i våra kroppar och mentalt är olika. Det är inte rätt att man alltid bara måste kämpa sig igenom det för att man känner att det bara är så det är. Om man har en annan typ mens eller mensvärk, bör du inte jämföra dig med andra som inte alls upplever samma smärta. Men det kan vara den uppfattningen du har eftersom du inte får kissa, och du vill inte att det ska bli en stor sak. Du pratar aldrig om din mens med din tränare, kanske för att tränare också ofta är män.
mens Det har bara blivit något som kvinnor lever med. En personlig sak som de måste lösa själva. Självklart kan de unga spelarna använda varandra i laget, men man kan också snabbt börja tänka: 'Tycker de att jag är svag för att jag ärligt talat bara vill ligga ner som en liten boll nu?' 
Jag tror att det finns många unga tjejer som inte vet hur olika menstruationer kan kännas, vara och se ut. Det är så viktigt att vi tittar på varandra, men att vi också förstår hur olika vi är.” 

Caroline sätter precisa ord på något som många menstruerande idrottare upplever, men sällan säger högt.

Vi hoppas att hennes perspektiv kan bidra till att starta fler samtal – både i korridorerna, i omklädningsrummen och bland dem som fattar besluten.

För det är aldrig mensen som är utmaningen.
Det är ramverket runt det.
Och vi kan förändra dem. Tillsammans.